WHY IS IT, THAT I NEVER CAN STOP THINK ABOUT YOU?

I varje tanke, varje känsla finns du. I varje andetag och rörelse. Önskar att det var som en dans, där jag får luta min haka mot din axel, där min kropp får känna din, mina händer över vecken på dina tröja. Så lätt genom ditt hår, en blick mitt i rörelsen och jag vet att du finns där. Kontakt. Men istället skakar jag, ensam, drar min tröja över huvudet, försöker känna min egen värme. Jag vill inte ha den, vill ha din. Värmen bakom nacken i dina andetag. Du.

Om jag stryker mig över kroppen, låtsas att det är du. Skäms. Gör det igen. Ett tjockt täcke värmer inte som du. Varför är du så iskall? Om jag bara vågade kunde jag smälta dig. Få ha dig rinnande över min kropp, droppa på min kalla rygg. Små små rysningar. De säger att du är här. Att du kan, vara, här.

Jag vet att det är en lögn, en dröm. Du kommer aldrig vara här. Varm eller kall. Vad jag än gör så slits mitt hjärta, desto mer jag tänker på det, desto mindre. Hur jag än gör, finns du alltid i mina tankar. Men aldrig mer än så

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0